Korpen Stockholm 75 år

Från arbetslag till kompisgäng

I år är det 75 år sedan Korpen Stockholm bildades. Det firar vi med tillbaka­blickar på varje decennium. Och vi börjar från början.

För många medlemmar innebär Korpen en match i veckan, kanske någon träning och en årlig fest med lagkamraterna. Idag finns det en majoritet ”kompislag” i seriespelet, men länge var endast arbetsplatser, eller snarare vissa yrkesgrupper, anslutna. Vilka som ska få vara med i Korpen, om det ska vara motions- eller tävlingsinriktning och vilka sporter som ska finnas representerade har en lång historia av politik, konflikter – och hårt arbete bland de ideella krafterna.

Allt börjar 1916, då brandmän, poliser och spårvägsarbetare utmanar varandra i friidrott. Dessa fysiskt krävande yrken tycks nämligen locka många elitidrottare. Några år senare bildas organisationen Stockholms yrkeskorporationer (SYK), fortfarande med fokus på ”fri idrott”. De största tävlingarna är Vasastafetten och SYK-orienteringen.

Verkstadsjätten Atlas-Diesel har anställda som är aktiva i både AIK och Hammarby … företaget säger i pressen att de skulle kunna ”ställa upp med ett helt landslag i ishockey och bandy”.

1933 startas Fackföreningarnas korporationsserie i fotboll med 34 lag. Den blir oerhört populär. På tio år växer den till 143 lag i 17 divisioner. Året därpå, 1944, bildas Stockholms korpförbund som ett direkt resultat av det enorma intresset.

I början råder konkurrens mellan Korpen och de ”civila” idrottsklubbarna, som är anslutna till Stockholms fotbollförbund. Matchtiderna krockar, planerna är få och ibland vill spelarna hellre ställa upp för sina arbetskamrater än sina klubbar. Verkstadsjätten Atlas-Diesel har anställda som är aktiva i både AIK och Hammarby och en representant för företaget säger i pressen att de skulle kunna ”ställa upp med ett helt landslag i ishockey och bandy”.

Inom Korpen pågår samtidigt en debatt om huruvida organisationen ska vara motions- eller tävlingsinriktad. Brandkåren, Posten, Polisen, Spårvägen och andra stora yrkeskorporationer kräver rätten att ställa upp med ”bästa laget”, ofta elitbetonat.

”Vi märkte att slakteriarbetare som var tyngdlyftare aldrig fick sättningar i ryggen eller andra sträckningar … vi kunde ha ett intresse av att de tränades … både till den enskildes och arbetets fördel.”

Men Korpens ledning vill inte hamna i konflikt med Stockholms fotbollförbund utan söker snarare samarbete. Dessutom kämpar organisationen för att hitta en egen nisch inom idrottsrörelsen. I en utredning slås fast att Korpen ska ”ta sikte på åldrarna ovanför den egentliga aktiva idrottsåldern” (alltså motionärer) och låta de civila klubbarna ägna sig åt ungdomar och tävlingsidrott.

Inom korpfotbollen fortsätter diskussionerna om ”toppning” eftersom lagen kan bli väldigt ojämna om många elitspelare är med. Så småningom delas fotbollen in i olika klasser. Regelverket kring vilka som får tävla för en arbetsplats blir också tydligare.

män springer

Korporationens idrottsdag 1943 på Zinkensdamms IP.
Året efter bildas Stockholms Korpförbund.

Till exempel får inte värnpliktiga tävla för korporationer inom militärväsendet.

Men det är inte bara spelarna som tycker att det är bra och kul med idrott kopplad till arbetsplatsen. Företagen ser en vinst i att personalen håller sig frisk och stark. Därför är direktörerna drivande när Korpen bildas. Carl Albert Anderson är Stockholmskorpens första ordförande. Han är högsta chef för Konsum, riksdagsman för socialdemokraterna och stadsfullmäktiges ordförande. Hans nätverk inom näringslivet och politiken tycks oändligt. Bland annat sitter han i styrelsen för Stockholms Stadion. Carl Albert Anderson är förespråkare för ”massidrott” och vill att Korpen ska skapa ”laganda, sammanhållning och kamratskap i det dagliga arbetet”. I en artikel i Aftonbladet 1948 diskuterar han nyttan med motion på arbetsplatsen:

– Vi märkte att slakteriarbetare som var tyngdlyftare aldrig fick sättningar i ryggen eller andra sträckningar i kroppen – vi kunde ha ett intresse av att de tränades en smula i den riktningen, både till den enskildes och arbetets fördel. Där ligger meningen med Korpen.

Under de första åren finns en farhåga om att företag ska utnyttja Korpen i reklamsyfte, eftersom dagspressen rapporterar flitigt om resultaten i olika tävlingar. Vissa tycker inte att firmanamnet ska få finnas med i lagnamnet.

Idag är det inte så troligt att ett företag i servicebranschen skulle anställa någon enbart för att hen ska sprätta in mål i morgonserien. Det är heller ingen sportbilaga som rapporterar om att Intrum Justitia vunnit över Alpingaraget med 3-1 i Liljeholmshallen. Så var det däremot på 1940-, 50- och 60-talet.

Fortsätt läs om Korpen Stockholms historia här!


Vill du spela korpfotboll? Anmäl ditt lag här.

Liknande artiklar