Text Martin Röshammar Foto Viktor Gårdsäter

Det duggregnar och de fem plusgraderna känns som minusgrader, som det brukar stå i väderprognoserna. Inne i omklädningsrummet på Ärvinge bollplan samlas Kista Galaxys a-lag och närmast dörren sitter Henok Goitom som också är anfallare i AIK. Han är koncentrerad på en diskussion med sin pappa, Goitom Habtemariam som en gång flydde från krigets Eritrea. De kom till Sverige i början av 1980-talet.Henok Goitom är än så länge förstetränare, och har precis fått sällskap i tränarstaben av sin kusin Robel, som ersatt Bojan Djordjic. Robel står lutad mot väggen, han är mycket prydligt klädd, han som även är sportchef. Kista Galaxy, som var nära att gå upp till division tre förra året, spelade sin premiärmatch för säsongen tre dagar tidigare. De vann hemma mot Viggbyholm, som missade en straff, med 1–0. Matteus Sezkir gjorde målet.

Allt började med ett samtal mellan Henok Goitom, pappa Goitom, Yonnas Seyoum och Robel Alazar. De visste att de ville förändra fotbollen och förbättra området, på en och samma gång. De ville dra igång en förening där det tekniska och offensiva spelet skulle stå i centrum, där unga talanger på 17–18 år skulle få spela seniormatcher och där ledorden skulle vara respekt, disciplin och glädje.Sju personer fanns med på planen när man gjorde sin allra första träning i januari 2011. Det året vann Kista Galaxy division sju. Sedan vann de både sexan och femman, innan de ”bara” kom tvåa och sedan missade i kvalet i höstas.– Ibland känns det som om vi kan ta tre poäng bara vi måttar långt, slår långa bollar. Men det är inte det vi vill hålla på med. Vi spelar mot ett division två-lag, Enskede IK, i cupen snart. Då är vår målsättning att försöka rulla ut dem. Om vi vinner, det är inte så viktigt. Man måste vara lite knäpp och våga tro på det man gör, säger Robel Alazar som själv var med och spelade fram till och med året de vann division fem, 2013.

Far och son. Henok Goitom och hans far, Goitom Habtemariam ger Kista Galaxy instruktioner. Offensiva sådana. ”Pressa högt”. ”Låt dem inte vila”. ”De har sämre kondition än vi”.

På sin Facebooksida kommenterar Henok allt från världsfotbollen till AIK, men också sina gamla kvarter, Tensta/Husby och situationen där: ”People dream about going pro. First step is to throw the videogames/computer and start playing football outside”. Det Henok Goitom gjorde som barn var att spela fotboll. Alltid. Han och kompisarna träffades, oavsett väder och oavsett om det låg snö eller ej på plan tre i Husby. Klockan sex på kvällen möttes de där och det hade ingen betydelse om det bara var några få som dök upp. De lirade ändå. Varje dag. Den känslan, den kärleken till fotbollen vill han också förmedla idag.Den klubb han själv spelade i, Tenstaklubben FC Rhawi som snabbt bytte namn till FC Inter/Orhoy, hade stora likheter med Kista Galaxy, förutom att de inte hade något a-lag.”Vi hade ingen medlemsavgift när alla andra klubbar krävde hur mycket pengar som helst.”

– Min pappa var tränare i flera år. Vi hade ingen medlemsavgift när alla andra klubbar krävde hur mycket pengar som helst. Det underlättade för oss att ha sammanhållningen, alla hade ungefär samma problem och samma förutsättningar, säger Henok Goitom.Han stannade i klubben (som gick ihop med Essinge IK) tills han som målmedveten och utvecklingstörstande anfallare blev proffs i Udinese, 19 år gammal. Henok gjorde fem mål i sin första träningsmatch, men sedan förstörde en knäskada hans första säsong i Italien. Han hoppade in när det var sju minuter kvar i matchen mot Inter. Henok gjorde mål i sin debut. På nick. Men det var också de enda sju matchminuter han fick den säsongen. Han var nära att ge upp, men flyttade till Spanien där det ofta var motigt i Real Murcia, i Real Valladolid och UD Almeria. Han gjorde tio mål för Valladolid säsongen 2008–2009 och ingen i laget gjorde fler mål den säsongen, men under åren i Spanien kände han aldrig att fotbollen var lika rolig som hemma. I augusti 2012 flyttade han till Sverige igen. Till det AIK han hela tiden visste att han skulle spela i, även om han faktiskt aldrig spelat för klubben tidigare.

”Kista Galaxy är inte bara fotbollstokar som brinner för en rolig fotboll där bollen ska hållas på marken.” Kista Galaxy är inte bara fotbollstokar som brinner för en rolig fotboll där bollen ska hållas på marken. Fotbollen är bara en del av en helhet. Det är Henok noga med att poängtera. Klubben har även social verksamhet i en problemstämplad stadsdel där mycket har blivit nedmonterat, där arbetslösheten är stor och människors självkänsla ibland är stukad. Klubben är en positiv kraft, en kraft som försöker få dessa människor att räta på ryggarna, gå med huvudet högt. Det handlar om en ort som fortfarande försöker få utomstående att associera den med annat än Husbykravallerna och brända bilar.Kista Galaxy arrangerar en skolturnering för femteklassare, fixar fotbollslekis åt sex-sjuåringar, ger läxhjälp till barn i Kista och Husby tre dagar i veckan och akademiskt stöd till unga som studerar på högre nivå. De vill också skapa ett forum där unga kan lära sig sina rättigheter. Kista Galaxy är med i projektet Litteratur X, där Stockholms stadsbibliotek plockar fram både äldre och samtida skönlitteratur och diskuterar rasism och rasistiska stereotyper.– Fler frivilliga behövs hela tiden. Tanken är att vi ska skapa ett nätverk där vem som helst ska kunna komma till oss och pitcha sina idéer och så hjälper vi dem, säger Robel Alazar.

Lagkapten och veteran. Mohammed ”Alikalay” Adan har varit med från början. Han är också den som hörs mest i omklädningsrummet före matchen och på planen. Han peppar lagkamraterna hela tiden och ger laget energi, även med sin offensiva spelstil som är mer Neuersk än som den gamla sortens målvakt som står kvar i sitt mål.

Han konstaterar att många ungdomar är vilsna, inte bara i Kista och Husby, när de är 16–17 år och att han och de andra i den helt nystartade föreningen inte visste något om hur en klubb skulle skötas. De visste inte heller hur de skulle ta hand om de ungdomar de riktade sig till.– Vi började med kompisar och visste att vi i början inte skulle vara ett attraktivt lag för unga spelare. Så har vi jobbat oss upp i seriesystemet och nu är majoriteten av spelarna födda på 1990-talet, berättar Robel Alazar.

Han och de andra inspireras av Göteborgsklubben Lärje/Angered. Även det en klubb som håller till i stadsdelar som mest får negativa tidningsrubriker, men som samtidigt tar fram mängder med talanger som går till europeiska storklubbar. Robel tror att Kista Galaxy kan göra likadant i framtiden. Men spel i Allsvenskan är inte det som lockar. Med avancemang till de högsta divisionerna kommer också kraven, på en arena med si och så många platser, på en ekonomi i balans och mycket annat.
– Nej, det är för mycket resultatfokus. Det är inte utvecklande. Då är det den som är bäst som ska spela, inte den som behöver utvecklas. Det är en svår avvägning även på vår nivå, men ta Filip där, Ärlebrant, han har spelat i division tre och vet att vi fokuserar på den individuella utvecklingen. Spelarna får lära sig att tänka på planen istället för att tjonga, säger Robel Alazar.

Den här dagen är temat på träningen disciplin. Robel menar att det börjar i omklädningsrummet, sedan syns det på planen, under matcherna och efter matcherna. Han tar till orda och förklarar det nya systemet med gula och röda kort på träningarna. Ett visst antal gula kommer att innebära att spelaren blir avstängd från träningarna den kommande veckan. Henok Goitom lägger till att avstängningarna är till för att ”ta bort virus från dem som verkligen vill träna och utvecklas”. Hela laget ska inte straffas. Ledarna ska på kommande träningar utse tre lagkaptener varje träning som får ett stort ansvar.
– Kaptensbindlarna är till för er skull, så ni inte blir ja-sägare. Ni ska ta tag i er egen och lagets prestation. Det spelar ingen roll om man är sexton eller trettiofem år, man ska kunna vara en ledare, säger Henok Goitom.
– Det handlar om att ni ska växa som ledare och med disciplin och fokus på träningarna, då kommer allt gå mycket smidigare, både taktiska och tekniska övningar. I slutändan är det här en gåva till er. Inte tvärtom, förklarar Robel Alazar.

Träningen präglas av högt tempo, boll­övning följer på bollövning och Henok går in, instruerar, förklarar, pekar och gestikulerar. Han skriker inte, men kräver att de anstränger sig, tar i och verkligen försöker förstå varför de gör de olika övningarna. På den andra planhalvan tränar lokalkonkurrenten Kista SC. Lagens inbördes möten brukar kallas för ”Förortens El Classico”.
Vid sidan om rehabtränar den hälseneskadade högerbacken Ümit Ceprayil Yarar som kom till Kista Galaxy förra året. Han lockades av deras sätt att spela fotboll och av Henok Goitoms förmåga att utveckla spelare.
– Han är taktisk, han vet vad han gör. Han vet vad han vill få ut av spelarna och han vet hur han ska lyckas med det. Henok vet också vad som krävs för att lyckas som spelare. I andra lag fungerar det inte på samma sätt. Där kan en tränare säga en sak och sedan under match gör spelarna som de vill ändå. Henok vill att det som händer på träning ska hända på match. Han pratar mycket om tålamod, säger Ümit Ceprayil Yarar.

Henok Goitom själv har stora planer med Kista Galaxy, dock inte nödvändigtvis med sig själv i någon ledande roll. Han hoppas på att få in en ny tränare – präglad av samma spelfilosofi – som kan ta över. Någon gång ska han lämna klubben och bara finnas där som ett stöd. Om han spanar tio år framåt i tiden ser han Kista Galaxy som en klubb med många ungdomslag, med ett a-lag som befinner sig högre upp i seriesystemet så att ungdomarna ”inte behöver gå till andra föreningar för att utvecklas”. Han vill också att den sociala verksamheten ska fortsätta att växa, det var ju det som var funderingen från början – skulle de kunna hjälpa till med att göra området bättre? ”Vi vet att människor i det här området älskar fotboll. Hur skulle vi kunna kombinera fotboll med nytta?”– Vi vet att människor i det här området älskar fotboll. Hur skulle vi kunna kombinera fotboll med nytta? Det är därför jag är så glad att vi har så många frivilliga, läxhjälpare och andra. Jag är fotbollsspelare, det är där jag kan göra mest nytta, men att de andra finns med, det innebär att vi ställer upp för varandra. Det är bra, det är nödvändigt att man inte bara har fotbollsmänniskor runt omkring sig. Då blir det för mycket fokus på fotbollen. Blandningen är viktig och vem vet, vi kanske har en annan gren om några år, säger Henok Goitom.

Långt från fredagsmys. Henok Goitom kunde ha valt tv:n och en påse chips eller en finare middag på stan. Men AIK:s anfallsstjärna som har haft en lysande vår, om än med ryggproblem, väljer att coacha sitt Kista Galaxy i vårkylan.

När vi pratar stryker han under, med VERSALER, vikten av att ha annat i huvudet än fotboll, andra vänner än bara fotbollsnördarna. Tidigare den här dagen var han och pratade i en skola om hur man ska bete sig på och utanför planen, mot kompisar och mot lärare och om hur man når sina mål, både i skolan och på fotbollsplanen. Då klubben föddes bodde Henok fortfarande i Spanien, spelade i UD Almeria. Han skypade med Robel Alazar och med sin pappa. De tre diskuterade sig fram till hur träningarna skulle gå till.

– När man jobbar med ett sådant här projekt växer man också som person. Ledarskapet har fått mig att växa. Alla gör misstag, men jag har lärt mig mycket om hur en grupp kan jobba tillsammans, hur man får dem som sitter på bänken att vara glada ändå. Man blir aldrig klar. Jag är alltid nyfiken och jag är perfektionist. Blir det inte perfekt, är det bara att gå tillbaka till skrivbordet och undersöka vad det var som gick fel. Nyfikenheten gör att man utvecklas. Jag tror också att jag har fått en större förståelse för spelet och för varje position. Det tjänar jag på som spelare också. Som tränare måste man ha koll på alla detaljer, inte bara på sig själv, menar Henok Goitom.

Matchdags. Det är fredagkväll och Kista Galaxy har bortamatch på Skytteholm i Solna. Det gäller att få igång laget, att få alla att tänka som ett lag. Efter en lovande första halvlek lossnar allt i den andra halvleken med fyra raka mål.

Han pratar om kroppshållning, kroppsspråk, om de små detaljerna som han måste tänka på som tränare. Jag undrar om det inte finns någon risk att klubben blir för viktig för honom, att den blir som hans bebis.
– Det är den ju, det vore konstigt om den inte var det. Men jag har lärt mig att delegera för att klubben ska växa. Om man är tillräckligt smart och analyserar saker och ting, kommer man sakta men säkert släppa ifrån sig bit efter bit. Får du bra struktur på verksamheten är det lättare att släppa taget, säger Henok Goitom.
AIK:s forward, som när det här skrivs har gjort sju mål i Allsvenskan 2015, tycker inte att det är något konstigt med att han lägger ner så mycket tid på Kista Galaxy och på den stadsdel där han själv växte upp. Han vill ge tillbaka. Han jämför sitt engagemang med de spelare som kombinerar fotbollen med att plugga på universitetet.
– Att klara av studier är egentligen mer pressande. Där finns någon som ska bedöma dig. Här är det bara: På lördag är det match. Går det bra eller inte bra? Analysera och sen kör vi igen. Det blir inte heller någon press när man tycker att det är kul. Vi har flera spelare som gått till klubbar högre upp och då känner vi att det vi gör ger resultat, förklarar Henok Goitom.

Kista Galaxy tränar tre kvällar i veckan och Henok ställer en fråga utan att förvänta sig något svar: Vad ska han egentligen göra på kvällarna?
– Ska jag vara hemma och kolla på tv-serier, eller ska jag gå ut och äta middag med någon? Nä, det här är utvecklande på så många plan. Det tar inte på kroppen och det här är nästan som att hänga med kompisar. Jag ser det som min universitetskurs.
Klubben vill spela riskfyllt, en kreativ fotboll som kräver mod och tålamod, som handlar om att våga göra misstag och våga prova samma sak igen trots att det gick åt skogen alldeles nyss. Henok Goitom pratar gärna om Barcelona och Bayern München och deras sätt att spela fotboll.
– Självförtroende får du av att du känner att du vet vad du gör. För varje taktisk grej jag lär ut, blir jag också bättre på att få dem att förstå. Vissa spelare tar in genom att prata, vissa tar in genom att visualisera bilder i sitt huvud. Psykologi är väldigt roligt.

Tre dagar senare är det bortamatch mot Blue Hill på Skytteholms IP i Solna. Målvakten och Husbybon Alikalay Adan har varit med från första början i Kista Galaxy.
– Det är nära hem. Det är bra grabbar. Det kommer hela tiden yngre och bättre spelare så man får vara på sin vakt, flinar Alikalay Adan som fyllde 27 år i maj.
Han som vill vara med i spelet så mycket som möjligt trivs med lagets sätt att spela. ”Att hålla bollen inom laget, det tröttar ut motståndarna och jag kan också hjälpa till med det”.
– Jag vill testa mina gränser. Jag vill se hur högt upp jag kan komma, säger Alikalay Adan.

Henok Goitom som förberett sig för en kall vårkväll med varma raggsockor i sina joggingskor, erkänner att han är mer nervös när Kista Galaxy har match än när han själv spelar. Nu kan han inte påverka, inte direkt. Men han kan påverka genom det han säger, han pratar om fasta situationer, om vikten av att pressa högt och han pratar med var och en av spelarna om vad han förväntar sig.
– Grabbar: I tisdags var det bra fokus på träningen. I torsdags var det bra fokus på träningen. I dag är det som ett test. De sakerna vi gjort i veckan, ta med dem ut på planen och visa folk vad bra fotboll är. Kom ihåg, det är inte resultatet vi är ute efter. Det är utvecklingen. Rulla boll, rulla boll, rulla boll och så vinner vi den här matchen med bra fotboll, mässar han.

Precis så blir det. När Blue Hill i första halvlek trodde att de skulle få en straff och en utvisad motståndarmålvakt, Alikalay Adan, fick de istället ett gult kort och en frispark mot sig. I den andra halvleken tar Kista Galaxys snabbhet, bollsäkerhet och löpstyrka över. De vinner med 4–0 efter tre mål av nyförvärvet Filip Ärlebrant.

I det trånga, svettiga och linimentdoftande omklädningsrummet laddar spelarna och deras kompisar för att skråla sin version av The White Stripes ”Seven Nations Army”. Henok Goitom ska hoppa och skråla tillsammans med laget:
– Det är stor skillnad på förra matchen och nu, eller hur? Känslan är ännu bättre. Genom att spela sådant här spel gör ni folk som tittar på er glada. Nu kan vi börja med sången, börja sakta men säkert, börja med trumman och handklapp.
– Kom igen nu gubbar. Ååååå-åååå-ååååå-åååååååååå-ååååå.

Lugnet efter stormen. Lagledningen kan vara nöjd. Spelarna gjorde i matchen precis vad de lärt sig på träningen.

Kista Galaxy FC bildades 2011. Korplaget och a-­laget har samma hemma­plan, Ärvinge BP. A-laget spelar i år i  division fyra. Korplaget (11-fotboll) spelar i division 1 på söndagar. Klubbens slogan är ”Alone a star, together a galaxy”. På hemsidan står det: ”De blåvita färgerna på ränderna är symbolen för våra hemmaställ och klubbens färg. Den svarta färgen ovanför ränderna ska symbolisera rymden, som står för den framgång där våra stjärnor vill skina”. Korplaget är en mix av ledare, läxhjälpare och före detta a-lagsspelare. Tanken är att de ska lira på samma sätt som a-laget. Positiv fotboll med bollen på marken.

Artikeln publicerades i Grus #1 2015.

Vill du spela korpfotboll? Anmäl ditt lag här.