Tre veckor. Så lång tid har Lasse Eriksson på sig att finslipa formen på de tre målvakter som ingår i landslagstruppen vid EM-slutspelet i Frankrike i sommar.
– Min uppgift som målvaktstränare är att se till så att de är väl förberedda inför mästerskapet. Första veckan kollar jag in deras status, hur många matcher de spelat under säsongen och hur de mår fysiskt. Det gäller att ta reda på deras behov. Alla tre ska vara redo.
Följande två veckor handlar mycket om taktik. Motståndarna Irland, Italien och Belgien studeras ingående – hur kan Sveriges försvar möta de olika lagens spelstil och spelares speciella egenskaper?
– Alla våra tre målvakter är lugna och trygga. Speciellt Andreas Isaksson är nog en trygghet för många. Han är pålitlig. Som medspelare vet man vad man får av honom, säger Lasse Eriksson.
Han är själv före detta landslagsmålvakt och spelade 17 landskamper mellan 1988 och 1995, bland annat var han med och tog brons i USA 1994.
Men det var slumpen som placerade honom mellan stolparna.
– Som barn höll jag på med tennis, handboll, ishockey. Där jag växte upp fanns två fotbollslag. Jag var utespelare i det ena. Sedan behövde det andra en målvakt. Jag testade och det gick riktigt bra. Jag kände att jag hade talang och utvecklades snabbt, säger Lasse Eriksson.
11 år gammal blev han värvad från Vendelsö till Hammarby. Men det dröjde länge – ända till allsvenskan – innan han fick någon särskild målvaktsträning.
– Det fanns inte på den tiden. Idag satsar klubbarna medvetet på målvakterna. Grupper med fem-sex målvakter tränar tillsammans, vilket gör att man kan välja den positionen på ett annat sätt idag.
En av hans första målvaktstränare var legendariske Ronnie Hellström, som då tillbringat 10 år i Bundesliga med Kaiserslautern.
– Han körde tufft. Det var mycket stolpe-till-stolpe och fysträning. Det är lite gammeldags. I dag handlar målvaktsträning mer om att samarbeta med försvaret, hitta rätt tajming och öva precision vid instick och inlägg. Men jag gnällde aldrig på att träningen var för hård. Jag var envis, målinriktad och
gillade att träna. Det gav resultat.
Lasse Eriksson beskriver också sig själv som en orädd målvakt med förmåga att fokusera.
– Målvakter spelar under mycket större press än andra, eftersom ett enda misstag kan bli så kostsamt. Man måste ha ett starkt psyke och kunna gå vidare efter misstag.
En av Lasse Erikssons favoritspelare är Tysklands Peter Neuer.
– Han har revolutionerat målvaktsspelet genom att agera som libero och vara långt utanför straffområdet där han stoppar anfall i ett tidigt stadium. Den spelstilen har blivit en trend som jag tycker att man ser på många nivåer just nu. Det är ett klart tecken på hur målvaktsspelet utvecklas. Neuer tar stora risker, men han vinner också många titlar!
LaSsE Eriksson löser SEX försvarsproblem
1. Uppvärmning
I Korpen har man oftast ett fåtal minuter på sig att värma upp. Spelarna kommer direkt från jobb, middag, nattning av barn eller liknande – och gärna precis i tid för att hinna knyta skorna. När väl målburen blir ledig – mellan två matcher – prioriterar utespelarna att ställa in siktet. Målvaktens uppvärmning riskerar att bli en skottövning för anfallarna.
Lösning: Det är viktigt för målvakten att bli ordentligt varm. En uppvärmning bör pågå i cirka 20 minuter varav 15 minuters löpning och stretching. Sedan ska målvakten få in känslan att greppa bollen och testa att slänga sig på underlaget. Även om det är hårt och grusigt så ska man ju ner där och stoppa bollar! Förslagsvis kan reservmålvakten eller någon av försvararna hjälpa till att slå lagom hårda och välplacerade bollar i 2-3 minuter, gärna samma person varje gång så att det blir en rutin. Sist kan anfallarna få öva skott i 1-2 minuter från långt håll.
2. Muren
Problem: När motståndarna får frispark strax utanför straffområdet kan det uppstå förvirring i försvaret. Någon börjar skrika om en ”mur” och slumpvisa spelare ställer sig på rad med händerna osäkert korsade över skrevet. Samtidigt vrålar målvakten att de skymmer sikten, varpå spelarna flyttar isär. När skottet kommer blundar de och hoppar.
Lösning: Varje lag ska ha en så kallad ”riktare” med uppgift att samla ihop spelare till en mur när en sådan behövs. Riktaren står längst ut i muren och kommunicerar med målvakten om placeringen. Man kan tänka att muren ska täcka ungefär halva målburen, medan målvakten täcker andra halvan. Muren ska vara kompakt så att den kan blockera låga skott. I 7-fotboll är det nämligen väldigt svårt att få bollen att dala tillräckligt snabbt för att ett skott ska gå över muren och sedan i mål. Därför ska muren aldrig hoppa, men att stå på tå är ett tips.
3. Hörnorna
Problem: Vid hörnor finns en föreställning om att en försvarare ska stå klistrad vid ”första” stolpen, gärna med handen på virket. Resten av försvararna ska ha koll på varsin motspelare, som de aldrig får tappa bort. Ändå blir försvaret för stillastående.
Lösning: Det korta avståndet mellan hörnflaggan och målet i 7-fotboll gör att bollen sällan får någon höjd. Motspelare som kommer med fart utifrån blir då inte så farliga. I stället påminner hörnorna om skott, som man hoppas att någon ska toucha och styra in i mål. Därför bör man ha två försvarare som skyddar zonen framför första stolpen och kan blockera låga, hårda skott. Ingen av dem ska stå precis intill stolpen, snarare en meter ut så att de hinner ta ett steg in och täcka stolpen om det behövs. Bakom dessa måste en försvarare skydda en zon cirka två meter rakt ut från målvakten (som själv står mitt i målet).
Ytterligare en försvarare måste vara beredd att täcka långskott utifrån.
4. Kontringarna
Problem: Motståndarna kontrar och två anfallare blir ensamma med en back och målvakten. Från bänken skriker lagkamraterna goda råd. Backens stress ökar. Risken för dåliga beslut är akut.
Lösning: Backen får inte ”sälja sig” för tidigt och gå på bollhållaren. Då kommer en enkel passning med ett farligt friläge som följd. Steg nummer ett är därför att fördröja händelseförloppet. Ju längre tid motståndaren tvingas ta på sig, desto mer tid får de egna medspelarna att jobba hem och hjälpa till i försvaret. Backen ska rikta in sig på att både täcka ytan där passningen mellan motståndarna kan komma och blockera målvaktens bortre hörn. Om anfallarna kommer ända in i straffområdet och inga medspelare hunnit tillbaka gäller det för målvakten och backen att tillsammans styra bollhållaren mot hörnflaggan så att skottvinkeln blir så dålig som möjligt. Högerskyttar ska styras åt höger och vänsterskyttar åt vänster.
5. Taktikvalet
Problem: Vilken försvarstaktik ska man välja i 7-fotboll? Man-man verkar enklast, men ett zonförsvar verkar proffsigt och lockande.
Lösning: En blandning. Utan offside-regeln ges motståndarna möjlighet att skapa ytor både framför och bakom backarna, vilket riskerar att göra laget utdraget. Det är helt enkelt väldigt mycket ytor att hålla reda på. Därför blir det enklast att alla följer varsin motståndare, så kallat man/man-försvar. I en trebackslinje kan höger- och vänsterbacken ha markeringsuppgift medan mittbacken är mer fri. Men vid fasta situationer ska man tänka zon. (Se 2.)
6. Spelartyperna
Problem: De största spelarna hamnar ofta som backar. Ändå trillar baklängesmålen in. Är fysisk styrka överskattad i försvaret?
Lösning: Ja, om man spelar utan offside-regeln på en liten plan. Då krävs snarare rörliga och spelskickliga backar som kan springa ikapp bollarna och passa in dem till målvakten, som sätter igång det egna anfallet. Det kan förstås bli nickdueller, så det är bra att behärska huvudspelet, men det borde inte vara lika avgörande som på en större plan där offside-regeln gäller.
Artikeln publicerades i Grus #1 2016.
Vill du spela korpfotboll? Anmäl ditt lag här.
